lördag, april 08, 2006

Kärlekens dårar

Så har jag läst ännu en underbar roman av Joanne Harris, Kärlekens dårar. Och detta är nog den bästa jag läst hittills. Den handlar om skådespelerskan och lindanserskan Juliette som tvingas överge sitt kringresande liv och söka skydd i ett kloster. Men hennes förflutna hinner ikapp henne när klostrets nya abbedissa anländer tillsammans med en präst.

Romanen utspelar sig i 1600-talets Frankrike, en tid som präglades av religiös fanatism och häxprocesser. Religiös fanatism är också något centralt i romanen och jag tycker att det är mycket intressant, och skrämmande, hur lätt troende människor kan styras. Detta är också något som det engelska originalets titel, Holy Fools, syftar på.

Romanen är både spännande och intresseväckande. Redan från första sidan fångas man av intresse för Juliettes historia; vad har hänt i det förflutna och vad kommer att hända nu när det förflutna hunnit ikapp henne? Precis som i Joanne Harris andra romaner är miljöbeskrivningen mycket bra; det känns precis som att man befinner sig i ett litet kloster på en ö utanför Frankrike på 1610. Även romanens karaktärer känns väldigt trovärdiga. Nunnorna i klostret är komplexa med olika personligheter: den dementa Rosamonde, den vanställda, våldtagna Germaine, den vackra Clèmènte, tjocka, matglada Antoine. Och inte minst den stumma flickan Perette, som ingen vet var hon kommer ifrån. Le Merle, mannen från Juliettes förflutna, är både beräknande, elak och passionerad. Juliette själv är också äventyrlig och passionerad, även om hon försöker undertrycka det under sin tid i klostret.

Språkligt är romanen mycket välskriven. Den är också uppdelad i fyra delar som i sin tur är uppdelad i lagom långa kapitel. I dessa kapitel får man ta del av dels Juliettes och dels Le Merles tankar och känslor. Det framgår dock inte i början av kapitlet vem det handlar om. För det mesta gör det inget, eftersom man snabbt förstår om det är Juliette eller Le Merle som tänker, talar och agerar. Men ibland tar det en liten stund innan man förstår vem kapitlet handlar om och detta är något som kanske skulle kunna göras bättre.

Men det är också det enda negativa med denna roman, Jag älskade den och var fast från första sidan. Helst hade jag sluppit lägga den ifrån mig, samtidigt som jag inte ville läsa ut den för fort.

Inga kommentarer: